Vila i fred

Idag åkte Davids lilla Farmor till sin nya värld där hon kan leva för alltid i fred!
Jag träffade henne endast under de 3 jular jag var hemma. Vi förstod inte mycket av vad den andra sa... men hon babblade alltid på en massa som om jag förstog precis allt. En grej förstog jag som upprepades hela tiden "Elle est belle" Hon är vacker.

Förra julen kändes det dock som om vi kom varandra lite närmre.
Jag och David sov där i 2 nätter, och jag var lite mer säker på min franska. Vi pratade och kunde kommunicera någorlunda. Det var mysigt att sova hon hans farmor även fastän sängen var så muk att man nuddade golvet. Så långt sjönk man.

David var ganksa nära hene. Han bodde ofta där när han gick i skolan i Paris. Av alla barnbarn kan han varit den som stod henne närmast.

Jag blir alltid ledsen när jag tänker på att "Åh, nu fick hon aldrig träffa sina barn barns barn..." Tänker likadant med min moffa...

Nu är det bara en av den generationen kvar i mitt liv, och det är MORMOR.
vet ärligt talat inte vad jag skulle ta mej till utan henne... ÄLSKAR DEJ MOMO!!!
Mina barn kommer älska sin gammelmormor! Den enda gammel föräldern som finns kvar!