Warming of a house

On saturday we drive out to park merced in the sunset district to Jonas and carols new apartment in a high rise. The party was fun and their flat nice, its so much larger than their studio here in the marina, but I really don't like high rises and it definitely doesn't feel as "san francisco:ish" as their old charming place. And its so far out its basically not in the city... Its not the marina for sure where you can walk to basically everything, but rents have unfortunately gone up insanely much lately so its difficult to get something that size for a good price more central.
But the flat was really nice and I'm so happy that they finally got more space!!

Botchow Tshirt!!

För några veckor sedan cyklade vi till Cherry Blossom festival i Japantown. 
Själva paraden var inte så mkt att se, men de hade även en liten marknad där jag direkt föll för en riktigt Botchow T shirt!! Jag fastnade för den och val bara tvungen att köpa den med tanke på att det var en Botchow på den, Plus att jag hittade Kiwi nån vecka innan och Botchown på Tshirten påminde om Kiwi! 
It was meant to be!


PS: Överallt här träffar man på nutcases. Jag och David gick med våra cyklar för det var omöjligt att cykla i den folkmassan. Tillslut kom vi till en öppen plats där vi hade massa rum... Där står en tant och försöker desperat göra ballongfigurer. Hon ser risig ut och har en midjeväska. Helt plötsligt säger hon i en irriterande pipig röst.
"Be carefuuuul.... my balooons. You are too close"
"I know. I can see your balloons but dont worry. Im not even close to you"
"But no pleaaase....go away"
Jag bara glor på tantfan.
"Please goo away....noo...you are too close for my comfort zone"
Jag håller mej från att säga något dumt och kollar på David som bara hintar att vi borde gå. Och det gör vi. Sicka människor det finns.

Nykomling

För några vekcor sedan fick vi en liten nykomling i familjen. En slags Botchow!!

Denna lilla sötis fick heta Kiwi och han är handgjord av en av Davids f.d kollegor som slutade på Lucasfilm för att börja tillverka, oc sälja sådana här små sötisar på heltid!
De är jättepopulära och hans business går jättebra! HEMSIDA
Kiwi kostade oss hela $35. Men det var han värd!

För mej är det självklart att supporta en väns företag och konst! (Även fast man kanske inte gillar, behöver eller har något intresse av produkten) 
Det är därför vi ofta gick på Jonas spelningar. Vi köpte T shirts och CD skiva från Blake och går till deras spelningar för att supporta dom. David har aldrig använt den Tshirten, men vi köpte den ändå. För att supporta.

När man lägger ner så mkt tid och arbete på ett eget projekt, räknar man ju med att sina vänner iallafall supportar en och köper produkten. Men folk som inte är konstnärliga kanske inte tänker så som oss.

Kram från mej och Kiwi!

2 June 2011

Things are getting stirred up around here! 

The date above is when my career officially begins. I'll photograph my first solo wedding! 

Its not a big affair, very small and intimate, but hey, I get paid for it and you gotta start somewhere right? The groom actually raised the price from what I proposed! Ha! Typical me to underestimate myself...

SO, goodbye good sleep for a couple of months. I'm so nervous!!

Where the action'll be

Science Fiction no more

Minns ni filmen, "Face/Off" me Travolta och Nic Cage? 

well, Den har nu blivit verklighet...typ.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article7529273.ab

Sådant här gör en glad att se, att de finns hopp för dessa människor. 

Ett par månader sen såg jag en dokumentär om en kvinna som föddes blind, men de utvecklar en ny teknik som gör att hon nu kunde se skuggor (de stoppade in typ, elektroniska trådar i hjärnan eller något) 

Vi såg även om hur de kan "odla" nya kroppsdelar, som ett finger som blivit avhugget och ex. öron.

Det går långsamt, men framåt. Lite freaky är det ändå, men bra!