Jag sitter och intar frukost och roar mej med att kolla hus på Hemnet i Sverige. Inte för att vi planerar köpa hus, men jag tycker det är roligt att kolla hur mkt man får för degen i sverige i nutida...tid.
Det slår mej att alla hus är så jävla SVENSSON så det skriker om det.
Jag vet inte om jag märker det mer, för att jag bor härborta nu och här han man en totalt annan inrednings stil.
Jag kan störa mej på båda...det typiska Amerikanska hemmet där störst är bäst. Och där köken är alla i "Granit countrertops och stainless steel". Men detta inlägget kommer inte handla om den observationen. Idag handlar det om Svensk inrednings stil.
Jag älskar gulliga små torp, och skulle fakitkst kunna tänka mej bo i ett litet rött hus med vita knutar nära havet. Men gaaah... så fort man ser bilder inuti märker man två grejer, antingen är det ap tantigt och Faster Hulda har presis avlidit. Nu säljer vi huset typ. Men de flesta jag ser är typ... väldigt uppdaterade och ser praktiskt taget "nya ut inuti". Bra..eller?
Nej, för det som är fashion nu i svenska hem är den förskräckliga fondväggen.
Jag ber vekrligen om ursäkt till er som läser som har en mönstrad fondvägg, men jag tycker det är...mja, inte min grej.
Vi har själv målat en fondvägg. Men för min smak ska det vara en färg...typ röd, beige, oliv grön eller något annat. Inte något jäkla mönster. Det skriker Svensson över det. And I dont like it.
Det blir liksom för mycket, som någon har spytt över väggen eller så.
Alltid när jag kommer hem till gamle Svedala och blir inbjuden till fest eller något. Vad finns i lägenheten? Jo den förskräckliga fondväggen. ALLTID. Det verkar verkligen som alla har det i Sverige. Okej om den kanske är lite mer...diskret, men nej, det ska vara svart eller värsta prickiga eller randinga.
Förövrigt tycker jag att många svenska hem är opersonliga. Det är alltid väldigt städat, fint, stilrent och vitt, ser oftast lyxigt ut, men vem bor där? Man kan inte se från inredningen! Och Ingen konstnär kan jag tänka mej.
För mej ska hem vara personliga. Mysiga. Man ska komma in och känna sej hemma.
Jag tror de flesta kan erkänna att hos mej har man alltid kännt sej hemma. När jag bodde hos Beckan och jag hade trance lila väggar, kort och plotter överallt, souvenirer från resor. På fester samlades folk i mitt rum för ja, det var ju mysigt.
Sedan även nu, folk brukar säga att vi har det väldigt mysigt. Mkt saker, men väldigt konstnärligt och mysigt. Peronsligt.
Så nu har jag fått ut mitt hat över "Swedish Style Fondvägg" och nu vet ni vart jag står.
Övriga observationer är att det också är väldigt svenskt med skinn soffa i diarre färg, koppar pannor och kastruller på väggen, naturfärgade trämöbler och mönstrade gardiner.
Ta en titt på DETTA huset
Potential till att bli supermysigt! Älskar omgivningarna, verandan och den gamla vedspisen! Men allting är så vitt och opersonligt... och vad ser vi? Jo en fondvägg.
