Moviestar II

Det var jag och min au Pair Lizy igen. Året var 1998 denna gången. 

Det var en lång dag förra Söndagen men nyfikenheten tog över och jag tog mej dit ändå. 

Denna gången var vi i symfoni hallen. Vi fick se Fassbender igen, och Jeff Bridges, och en skymt av Kate Winslet i mörkret. Lizy vann ett gift card igen den jäveln. Hon för tur med sej!

Denna gången spelade vi in en scen utomhus på SF största gata Van Ness, vilket var spännande. 

De skickade oss till 4 hörn av korsningen, och vi väntade och väntade. 

Jag och Lizy började klaga på allt. Hunger, varför kommer ingen och berättar vad som händer, varför tar allt sån tid. 

Helt plötsligt ser vi hur dom börjar sätta upp kameror på våran sida. Vi tog oss närmre för att se, sedan satte jag mej i gräset. 

Då ser jag hur Regissören Danny Boyle uppenbarar sej igen. Nån ber någon ta kort med honom, precis jämte Lizy. Då ser jag hur han pratar med henne "Wow, you look beautiful, like a businesswoman from 1998". Jag går fram också och Lizy var i extas. 

Sedan sätter dom upp kamera stationen med monitorer som visar alla kameror precis där! Boyle vart så nära att jag kunde nå han om jag sträckte ut armen. Vi såg hur de planerade scenen och hur Boyle ville att kamerorna skulle filma. Det var så spännnande och intressant! (Folk som inte är filmintresserade förstår nog inte denna sensation, men det var asballt!)

Under tiden vände sej Boyle om mot oss och småpratade. Han verkligen ögnade Lizy! Jag fantiserade om att han ville casta henne i sin nästa film. Varför annars skulle han titta på henne så ofta! Han tyckte hon var vacker!

Sedan vart dom redo att stänga ner gatan och filma scenen. Det var viktigt att de fick allt i en tagning, eftersom det kostar säkert skjortan att stänga ner SFs största gata bara i ett par minuter. Sammanlagt vart den nog stängd i 7 minuter, och det måste ha kostat nån miljon säkert. Poliserna hejdade bilarna i korsningarna och gatan blev tom. Tagning!

Boyle vände sej om mot oss och sa "Well, this is it girls, you're up. Good luck!"

Gaah! Vi gjorde scenen, vilket var att gå över gatan och tjoa. 

När alla kommit över skrek dom "cut" och vips så befann vi oss brevid Boyle igen. Han tittade på oss och skakade Lizys hand "Great job girls, Thank you, THANK YOU". Jag vart så nära att får min hand skakad av honom också, men han tittade på mej när han sa Thank you iallafall. Lizy vart i extas igen, och jag med! Han tackade oss personligen! 

Efter scenen fick vi filma en sista scen i lobbyn, det finns en chans att man ser oss i denna scenen för det var inte like mycket folk. Så håll utkik! Mingelscenen 1998. Titta efter en exhalterad Johannis!

Därefter lät Boyle folk ta kort med honom. Tyvärr så hade jag och Lizy nästan hunnit fram när han vart tvungen att gå. Han vände sej om och såg Lizy igen och sa "Oh, Hello again! Thanks for coming out". 

Jag tror att han tyckte det var synd att vi inte lyckades få ett kort med honom... tyckte mej se en besvikelse där, men detta kommer från en som var bombsäker på att Lasseman i Arvingarna flirtade och "önskade" att han kunde krama mej på spelningen....när jag var TOLV år!! Haha

Men, jag tror def. att han gillade Lizy....

Danny Boyle och ett fan. Lizy står brevid kvinnan som tar kort. 

Rustar upp på Van Ness. Boyle står på stegen brevid gula västen.

Jag och Lizy vart nästan framme!

Från en annans instagram.

Vi står precis vid mittenbilen.

Gatan vi gick över.

Movie star

Förra måndagen gjorde jag något jag velat göra i en evighet. Jag vart statist, i den nya Steve jobs filmen av regissören Danny Boyle! (28 days later, Slumdog Millionaire, Trainspotting etc)

I filmen medverkar Kate Winslet, Michael Fassbender och Seth Rogen. Den utspelar sej 1988.

Problem nummer, 1, Jag har inget, nada, i min garderob som är 80 tal. Inget neon, inga raka jeans, inget med muddar eller axelvaddar eller nån större skjorta. Allt jag äger är moderna färger, eller TAJT. 

Hur som hellst, efter att ha letat i ett par 2nd hand affärer och inget passade, har jag även konstaterat att jag behöver loosa lite deg. Allt var för tajt. Helvete va deprimerande. 

När jag kom hem på kvällen var jag muppigt sur och sa till David att jag inte skulle gå, han tyckte jag var löjlig och påminnde mej att det stog i informationen "DO NOT STRESS about what to wear". Men tillslut hittade jag något som kunde "pass as the 80s".

Så, Måndag morron kom. Jag var skitnervös, vilket var helt onödigt, för det var ca. 1000 andra statister där (På riktigt) David släppte av mej kl 8.30 på morran.
Till min förskräckelse så alla normala ut. Ingen var direkt uppklädd och dom kunde totalt passeras som statister i en film som utspelas 2015. Då fick jag panik och ville inte gå ut ur bilen, för att jag plötsligt kanske så FÖR utklädd ut.
David som var sen till jobbet suckade och tvingade mej ut ur bilen (Jag vet inte varför jag blir så jävla nervös, men jag var ju helt själv och kände mej fånig)

Jag fick signa ett NDA att jag inte skulle ta kort eller avslöja något, Sedan gick jag in, och där mötte jag Lizy, min Au Pair från Mexico. 

Danny Boyle.

Det var mkt väntan, men sååå spännande och se hur dom jobbar. Regissören Danny Boyle kom och pratade med oss och berättade hur vi skulle göra, agera och vilken känsla vi skulle ha. Hur coolt är det inte att ha blivit regisserad av THE Danny Boyle!! En av världens främsta regissörer!

Sedan fick vi en glimt av Michael Fassbender på scenen, och jag vart totalt starstruck haha. Helvete han ser ju bra ut! :)

Under dagen medan vi väntade, hade dom lite prisutdelning av apple produkter, en tjej vann en jävla TV. Lizy hittade en killes mobil under sin stol, så hon fick ett 25 dollar Itunes gift card som tack.

Vid 16 tiden sa dom till oss att vi fick gå, men om vi ville stanna fick vi det. Dom hade en till scen där dom behövde mindre antal statister, men inte förrns 18 tiden, så det var lång väntan. Men jag hade inget bättre för mej, och ville se om man kunde få se Kate också! Dom sa till oss att vänta på balkong våningen.

Vi väntade...och väntade. Klockan blev 18, 18.30, 19....
Producenten kom upp och sa att "were almost ready for you" "You will be on in 30 mins" etc. Sådär lät det för ca 3 timmar.
Vid 20 tiden blev jag och Lizy extremt rastlösa och började gå runt i opera huset.
Vi gick ner för trapporna till lobbyn, där vi visste att dom filmade, i hopp om att få se något spännande.

Helt plötsligt när vi kommer ner mitt i trappen, vem står cirkus 8 meter ifrån oss och tittar på oss, MICHAEL FASSBENDER! De skulle precis börja filma och vi var i bild!

Fassbender

"Guys, were about to start shooting so either go back upstairs or go outside".
Jag visste inte vart jag skulle titta efter jag fått ögonkontakt med Fassbender, vi smet förbi som små 13 åringar och ställde oss utanför. På detta viset kunde vi se in, och se när de filmade.
Vi kände oss skit dumma, och jag hade min tröja bakochfram för dom hade sagt till mej att mitt tryck på tröjan inte fick synas, så jag hade vänt på den, men utan min kavaj såg man ju att jag hade den bakochfram.

De gjorde scenen medans vi tittade på, helt plötsligt kommer Fassbender ut genom dörren med en smörgås i handen, går förbi oss (Vi gjorde vårt bästa för att inte stirra) sedan satte hans sej ett par meter ifrån oss, helt själv, och åt sin smörgås.

Han slängde is sej den och verkade sjukt hungrig. Vi tyckte synd om honom och ville hålla honom sällskap. Men sedan tänkte vi, vafan, han får säkert runt 15 mille för denna rollen, så det är okej om han stressar och äter en sunkig smörgås då och då. Skillnad var det för oss som spenderar 14 timmar i en film utan ett enda öre.
Efter han ätit färdigt, gick han förbi oss igen, utan att titta på oss, vi följde han diskret med blicken, sedan började dom filma nästa scen.
Vi var glada att vi väntat i 4 timmar.

Vid 21.30 tiden, kom snubben som hade hand om oss statister, och sa att det vankades pizza utanför opera huset. När vi väl stog i kön tackade producenten att vi kommit. Men, vad hände med scenen vi skulle filma, som vi väntat i SEX timmar för? "Well, welcome to showbiz" Sa hon och ursäktade. Dom hade inte tid att filma den scenen.

Ack, det glamourösa livet som filmstjärna...

Nyvaken krulltott.

misslyckad pussmun.

Balkongen i operahuset. 

Helgis

Det har varit strålande vackert väder denna helgen. Och det luktar blommor överallt!

I Lördags hade jag en fotografering på morran, sedan cyklade vi runt i SF under dagen. I Söndags vaknade jag...dare I say it....nära Kl 11! Men det var för den jävla tidsändrigen. Kl vart ju egentligen knappt 10! Typiskt... halva dagen var ju borta! 

Vi hade brunch på ett ställe på Hyde street där Cable Cars åker förbi så idylliskt. Älskar den gatan! Sedan var kl redan 14 och platsen jag velat hike:a var vid kusten ner mot Half Moon Bay, täckt med dimma, så vart inte så sugen att hikea mer. Och det var för lite tid att åka till ett dim fritt ställe utanför staden eftersom vi skulle på bio kl 18, så vi stannade i stan. 

Så vi åkte till Dogpatch district. Ett "new and upcoming" ställe Sydöst. 

Det byggs helt sjukt mkt nya lägenheter och byggnader där, det är det enda stället i SF som det finns plats att bygga utåt och inte uppåt, eftersom SF har kust på alla sidor. Innan har det varit en plats för warehouses och avfall, helt platt, men nu åkte vi förbi och det var som att komma till en ny stad. 

Hur som hellst, vi letade efter en butcher som sålde köttprodukterna David köpte förra veckan, men det visade sej att dom rivit den byggnaden, så vi parkerade bilen istället och vandrade runt. 

Vi hittade en annan butcher, Frank tillråga på allt, som sålde merguez (speciellt marockansk lammkorv som är lite svårt att hitta här) och massa andra produkter! Det var som om det var ödet att vi inte skulle hitta den andra butchern. Det är inte ens vanligt med butchers här!

Vi hittade även en ny restaurang - Pub som var galet god och mysig- Smokestack. David beställde en timjan lemonad - Asgod! Och jag en "Cheap Dwellings" drink med persika likör och mint. OMG vad god den var, plus att den var häftigt presenterad! 

Nu har vi ytterligare ett ställe att visa våra turister!!

Vi avslutade dagen med att se "Song of the Sea", en Irländsk animerad film som var Oscars nominerad för bästa animation. Den var så fantastiskt bra! Den var i 2D, så gammalt hederligt tecknad och jättevacker att titta på. Jag ville ha konsten som tavla!

Sedan var storyn bra och annorlunda också. Musiken... Den var magisk! Så den rekommenderar jag verkligen att se, även för vuxna.

Åh, om jag fick välja ett jobb, skulle det vara att jobba med tecknade filmer som denna!

The Oscars!

Våran årliga taco kväll! Till academy awards!
Jag vet att i Sverige är detta standard och Fredagsmys för många. För mej är det speciellt då det oftast endast äts till Oscarsgalan (Och såklart den sedvanliga spelkvällen som aldrig blir en spelkväll med mina girls i Sverige)
David satt mest och klaga på allt och alla haha. Jag gissade rätt på typ, 90%! Yay me.

Jag är putt över att Argo vann dock. Såååå passande att en film som speglar Iran och Islam överhuvudtaget på ett negativt sätt kommer ut efter USA och Netanyahu (Israels rövhål till president) har pressat och gör allt för att få folk positiva till en framtida invasion.

Lite pö om pö sådär...små incidenter här och där. Jag menar, pratade dom om något annat förra året än Iran och deras potentiella kärnvapen? Pressade och pressade, gjorde folk mer och mer rädda och anti Iran. Hur kontrollerar man folk bäst? Genom rädsla. Fear.

Samtidigt kommer denna filmen ut som "supposedly" ska vara en sann historia. Historia som VI vet, och som vanligt är det vi blir sagda av massmedia väldigt lite sanning i, så jag köper det inte alls. Ja det var en hostage situation, men vad var den sanna anledningen? Gick det till exakt så som massmedia sa att det hände? Det är mycket vi inte vet....
Förresten har han speglat den väldigt mycket, tydligen var det den kanadensiska regeringen som stod för det mesta av det i filmen, men det näms inte alls i filmen. Så ta den med nypa salt om ni ser den!

En bra artikel om detta:
http://www.councilforthenationalinterest.org/news/opinion-a-analysis/item/2456-argo%E2%80%99s-oscar-and-the-failure-of-truth

Kärleksfilm

Rensar datan och hittade en liten söt film jag gjorde till David inför vårat 5 års jubileum förra året! Totalt glömt bort den! Meningen vart att jag skulle gjort en slideshow för alla 5 åren vi vart tillsammans, men bara första året blev 9 minuter lång så jag slutade där haha. Får göra de andra åren en annan gång! Så jävla många kort juuuu.

Så detta är videos och kort från år 1, och låtarna är "våra låtar" som påminner om vår första romantiska tid tillsammans.

PS: Älskar sista snutten på bussen. Moget :D

Glöm in att göra bilden större och ändra kvaliteen till 1080P om det inte laggar för mycket.

Musik video till Kompisar

Jag rensar DVDr och CD skivor som ligger här och dammar så hittade jag denna sorgliga (Och pinsamma) Slideshowen jag gjorde till mina vänner 2004, när jag var här som Au Pair och hade jättemycket hemlängtan.
Jag hade bara varit här i 4 månader då. Kändes som en evighet.
Tänk då visste vi inte att det skulle sluta med att jag stannade kvar här. Haha....GötaPetter alltså. Men jag bjuder på den. Den är från en annan tid, en annan era. En tid som inte finns längre.

Jag blir allt vemodig när jag ser den, satt här med dimmiga ögon, men den ger mej ett stort leende på läpparna. Felstavningar och väldigt smöriga utryck haha. På den tiden mor min inte ville vara med på kort (Oh how times have changed) så fick ta ett gammelt kort haha. Och bilden på mej och min bror tillsammans med texten "Kindness", WTF??? Haha

ENJOY!

                                                       Ämdra kvalite till 480^