Mat o Vin

I Fredags träffade jag Amanda, min LCC kompis som jag delade rum med i Washington på en restaurang i SF. Efteråt gick vi till en vinbar och drack lite vin och tjöta. Hennes kompis  kom också men är under 21 så det blev te för henne.
Ett av mina nyårslöften var ju att verkligen ta mej i kragen och umgås mer med vänner detta året, så so be it :) Amanda är jättetrevlig. Hon kommer från Riverside i Orange County, hennes mamma är vit och pappan från Tonga och hon ser verkligen "Pacific Islander"ish ut, jättesöt! Hon har jättestort krulligt hår :) Hon är väldigt pratglad och mer traditionell av sej, vilket jag gillar.

Jag har inte många amerikanska vänner, Jag har svårt för Amerikanare. Efter att ha bott här i 10 år har jag insett att dom är alldeles för ytliga, högljudda och skytiga för mej. Dom är jättetrevliga att prata med, och alltid kan man räkna med att få trevliga personer i kassan och i affärer,  nån "chatterbox" på bussen, men att hitta nära vänner är svårt!
Ta Blake t.ex, jag har känt han i 8 år, men vet fortfarande ingenting om honom. Man kommer aldrig Amerikanare på djupet.
Det är inte bara jag som tycker det, vid olika tillfällen har flera mina Au Pairer frågar mej om det är normalt att dom inte har Amerikanska vänner. Varför, frågar jag då, så visar det sej att det är av exakt samma anledning som jag. De är trevliga, men ytliga och svåra att lära känna. Då säger jag att jag bott här i 10 år och har typ, 3 amerikanska vänner. Resten är Europeer.
Det är alltid "Oh yeah, lets hang out soon" "Lets have lunch". JA, men när?? Säg en tid och plats och I will be there. Kanske kommer 10 minuter sent, men jag är där. Själv försöker man anordna grejer och det är alltid "awesome, lets do it". Och sen när man väl kommer till kritan så är är det segt med svar, upptagenhet, föräldrar i stan, skola jobb, rån. My god alla anledningar.
Jag är sån att jag gör saker som jag säger att jag ska göra. Vill jag träffa någon så anordnar jag det. Vill jag resa nånstans gör jag det. Vill jag lära mej något nytt gör jag det. Men Amerikanare, bla bla bla... mkt prata och LITE göra. Stör mej som faan.

Hur som hellst. Hoppas ni finner min lilla rant om Amerikanare nöjesfull :)

Halloween

Egentligen gillar jag Halloween, men det är inte så jävla lätt när man har en man som inte gillar att klä ut sej, och ens kompisar inte riktigt gillar det heller.
Jag är också ganska lat med sånt nuförtiden, men jag vet att den dagen vi väl flyttar tillbaka till Europa kommer jag säkerligen ångra att jag inte tog tillvara på Halloween i staterna och klädde ut mej!

Hursom hellst, vi var bjudna till jonas och Carol för hembakad pizza och dokumentär kväll! Pizzan var god, vinet flödade och djupa och filosofiska konversationer om politik och "konspirationer" som folk gillar att stämpla det som (Vi föredrar att säga sannigarna istället men men, folk kommer dit så småningom)
Vi tittade på en dokumentär som jag och David sett innan men CarJon ville se den med.

Jag hade tagit med mej de två pumporna som jag och Nathalie käpt veckan innan, tanken var att eftersom det var Halloween, att vi skulle carva dom ihop, men det blev inte så mkt tid över till det. Presis som David förutspått när jag envist skulle plocka med mej dom :)

Schu

Sju vackra år har gått sedan jag gifte mej på toppen av berget.

SJU ÅR!!

Det förblir en av de finate dagarna i mitt liv! Önskar att fler var där och upplevde och delade den dagen med mej, men huvudsaken var att jag var glad och att det var en underbar dag. Och jag hade 2 representater från Sverige, Saris och Rosi! Det värmde så att dom kom! Vad skulle jag gjort utan Saris som tog mej ner till altaret liksom?! Och det var på något sätt passande, vi tre som rest till så många ställen och upplevt många fantastiska platser ihop samlades där på berget på min dag!

Jag går och drömmer om att göra det igen och bjuda in alla vi känner, från jordens alla hörn! Kan ni tänka er vilket bröllop det skulle bli! Om alla kom då såklart. Hur vi än gör det, så är det någon som kommer få spendera pengar på flyg och hotell... Så då tappar man ju en del folk! Men börja spara till drömbrölloppet NU gott folk! Kan hända att det blir i Frankrike...Eller i Grekland! :D Ni får faktikst inte missa det ytterligare en gång!
Åhh, önskar jag vore rik, då skulle jag bjuda alla på flyg och hotell! Utan tvekan!
Jag har redan en pinterest board om mitt framtida bröllop så jag samlar på mej ideer och tankar tills den dagen Flumisen friar igen, för jag har sagt att ska vi göra det igen, får han fria igen! :) Vi firar ju snart 10 år, kanske skulle vara roligt att tajmat till det... :)

Hursomhellst, på våran dag så jobbade david på dagen, sedan gick vi till en av de bästa restaurangerna i San Francisco - Kokkarri! 
Alltså, det är galet gott! En jättemysig, fin och lyxig grekisk restaurang.
Vi var där på bröllopsdagen förra året också, och tyckte att det var passande att gå tillbaka dit på dagen igen eftersom vi hade grekisk mat på brölloppet också! Det får nog bli en tradition :)

Älskar dej min fantastiska fina man som jag får dela mitt liv med!

Unchartered

Äntligen har jag spelat klart storfavoriten Unchartered! 

Om ni inte har spelat detta spelet, gör det! Det är från ett av de största och bästa tv spels företagen i skrivande stund. Historien, äventyren och grafiken är otroligt bra! Det är typ som Indiana Jones! 

Nu när jag spelat klart detta kan jag börja med alla andra spelen jag har på min spel lista, The Last of us, Red Dead, God of War, Bioshock, Rayman, Oblivion och Grand theft auto är bara några av spelen som väntar. David spelar klart på nån vecka medans jag tar flera månader på mej!