Utmaningen dag 29 – en låt från din barndom

Sista dagen på utmaningen nu då!
En låt från min barndom...finns många, men den jag tänker mest på är denna! Jag minns att jag gillade den, men ändå inte, för den är lite ledsam... lite mörk!
Jag minns att jag hörde den på Liseberg...typ alltid!! Varenda gång man vart där kom den.
Nu är den jättesentimental för mej, nästan så att jag blir tårögd! Jag får liksom tillbaka alla känslor man hade!

Jag har alltid varit väldigt sentimental... aldrig velat växa upp! Och denna låten påminner mej om det. Den känslan av att alltid vilja vara liten för alltid och omhändertagen av mamma och pappa. Så alltid när jag hört denna låten,. även i tonåren....så fick jag alltid tillbaka denna känslan. Kan inte bara tiden stå still liksom, men det gör den ju inte. Man växer upp. Thats life. Haha...
Texten är så otroligt vacker också...den handlar ju om det. Tiden.

"Tiden den går, livet är så kort
Allt för kort för att gömmas bort
Så gör det du vill och blomma ut
Njut av din spegelbild, vår tid är nu

Du lilla sparvöga flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv
Du lilla sparvöga flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv"